måndagen den 19 mars är dagen då stora algatan 3-gänget gästades av ett tv-team. en stor händelse i vår lilla familj. tidig föreläsning i skadeståndsrätt, från vilken jag smet hem, för att deltaga i reportaget om vårt gemytliga gruppboende. kl 10.30 intog ztv:s team vårt hus, med filmkameror och ljudpinnar (ja ni vet en sån där luddig sak, som ser ut lite som en kanin) dokumenterade de således vårt liv. de gick husesyn och studerade det mesta i huset. exempelvis uteliggar-lyan i trappuppgången, städskåpet, våra rum, tvättstuga och så vidare. i nära en timme ställde programledaren (en liten yngling som från stockholm som jobbar med media märkliga frågor av diverse slag). rama gjorde succé och blev nog mest filmad av oss alla. teamet verkade bli impade av hur mysigt och bra vi hade det. men vi valde att inte visa fuktskadorna (eller fruktskadorna, som mallan läste). när de åkt uppdaterade jag mig på emmerdale-fronten och tänkte sedan studera hela eftermiddagen, har en dom ska författas innan fredag. men jag lyckades somna och sov i lite mer än tre timmar. tror det är för att febern/infektionen fortfarande härjar i min kropp. när jag vaknade tog jag rama på en promenad för att få lite frisk luft och tänka lite. nu är jag mest dåsig, lite som ett bi i slutet av sommaren.
när jag låg och halvdåsade i sängen funderade/bestämnde jag med för att jag måste släppa taget om den person som tog mej med storm en galen kväll i augusti. jag har ältat och ältat vad som hänt om jag inte gjorde som jag gjorde, var hade jag varit idag osv. det är dags. nästan 7 månader av funderingar, är verkligen 7 månader för länge. jag måste fan skärpa till mej. orkar inte fundera över det mer. alltså, let it go, for fuck sake! det är vår och dags att släppa in some lööv i mitt liv igen.
förresten, reportaget sänds i ztv:s madrasserat vecka 14.
nu sängen.
tjing, darlings!
No comments:
Post a Comment